2014-05-21

Vem är extremist?

Ord som "extremist" är flitigt förekommande dessa dagar. Såväl Feministiskt initiativ som Sverigedemokraterna sägs vara just "extremister", och samma stämpel får ett parti som brittiska UK Independence Party ofta i svensk media. Ordet "extremist" tycks ligga helt rätt i tidsandan i ett hätskt polariserat Sverige 2014.

Jonas Sjöstedt har vid några tillfällen påpekat att "Sverige är extremt". Extremt när det kommer till vinster i välfärden, det vill säga, och i detta är Sjöstedt inte helt fel ute. Det är till exempel svårt att klassificera friskolereformen som något annat än just extrem i en internationell jämförelse. Inte automatiskt i meningen "dålig" eller "bra" – vilket är värderingsfrågor – men för att den svenska friskolereformen onekligen sticker ut, den avviker från i stort sätt alla andra länders skolsystem.

Vad Sjöstedt vill ha sagt då han kallar den "extrem" är såklart att han finner den dålig. Men Sverige är extremt på många områden:

  1. De svenska skatterna är extremt höga.
  2. Den svenska sexköpslagen är extrem.
  3. Den svenska offentliga sektorn är extremt stor.
  4. De svenska socialdemokraternas långa regeringsinnehav är extremt.
  5. Den svenska rätten till personliga assistenter är extrem.
  6. Den svenska konsensuskulturen är extrem.
  7. Invandringen till Sverige är extremt stor.
  8. Den svenska friskolereformen är extrem.
  9. Reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige är extrema.
  10. Den svenska järnvägsavregleringen är extrem.

Vad som är intressant med listan ovan är att det endast är punkterna 8 - 10 som Sjöstedt har problem med. Att Sverige är extremt även när det kommer till punkterna 1 - 7 är ingenting som Sjöstedt, hans parti eller den svenska vänstern brukar påpeka.

Faktum är att de snarare verkar blinda för att Sverige är extremt på dessa punkter. När det kommer till dessa punkter är det snarare den som vill förändra Sverige i mer genomsnittlig riktning som brukar bli utmålad som extrem av den svenska vänstern. I den svenska vänsterns världsbild finns inte punkterna 1 - 7 ovan, istället finns sju andra punkter:

  1. Att sänka de svenska skatterna är nyliberalism.
  2. Endast en sexist kan vara emot den svenska sexköpslagen.
  3. Endast hjärtlösa nyliberaler kan ifrågasätter den svenska offentliga sektorns storlek.
  4. Den borgerliga regeringen demonterar välfärden.
  5. Den som ifrågasätter LASS vill att funktionshindrade skall låsas in på institution.
  6. Att försvara ett riksdagspartis rätt till bedriva valkampanj kan anses reaktionärt och "problematiskt", men talet om en smal "åsiktskorridor" är en myt som sprids av rasister och sexister.
  7. Invandringen till Sverige är normalstor och bör inte ifrågasättas eller problematiseras.

Detta godtycke är inte bara inkonsekvent och intellektuellt ohederligt, stora delar av detta godtycke har dessutom ironiskt nog blivit till allmängods i den åsiktskorridor man hävdar inte existerar. Värt att notera är också vilka det är som gynnas och vilka det är som missgynnas då Sverige är extremt.

Det finns starka ekonomiska intressen som tjänar stora pengar då Sverige är extremt åt det marknadsmässiga hållet, intressen som främst återfinns i den ekonomiska överklassen. När Sverige däremot är extremt med att spendera skattemedel är det arbetar- och medelklassen som betalar.

Att bidragstagare inte behöver vara med och betala är de flesta på det klara med, dessa har helt enkelt ingen inkomst som kan beskattas. Vad färre svenskar däremot förmodligen är på det klara med är att den ekonomiska överklassen inte heller är med och betalar i någon särskilt stor utsträckning. För denna grupp är reglerna så fulla av kryphål att de i mångt och mycket kan bestämma sin egen skatt.

Lite tillspetsat kan man således säga att när Sverige är extremt gynnar detta ofta de rikaste och de "fattigaste" på arbetar- och medelklassens bekostnad. Huruvida detta är bra eller dåligt är såklart en bedömningsfråga, men det faktum att Sverige är extremt är det inte.

Därtill kan Sverigedemokraternas inställning till invandring från ett internationellt perspektiv egentligen inte sägas vara särskilt extrem. Man kan såklart välja att kalla Sverigedemokraterna för "extremister" ändå, men då bör man också kalla till exempel Finlands statsminister Jyrki Katainen för detta.
DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, DN10, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SVT, Sk1, Sk2 NSk1, NSk2, LT1, LT2, Ab1, Ab2, Ab3, Ab3, Dag1, Ex1, Ex2, Re1, Re2, Re3, Re4, Re5, Re6, Re7